Fyfan.. jag mår piss.  Vet inte varför men har bara sjukt mycket ångest och känner mig deprimerad och helt borta. Lite som en zombie. Allting känns overkligt och skrämmande och kan inte riktigt tänka klart..
Vaknade igår av värsta paniken! För somnade typ halv 9 när jag och larissa kollade på film och så vaknade jag igen efter en timme och frågade larissa vad klockan var och hon svarade halv 10. Och trodde jag hade sovit fram till nästa morgon så tänkte: "Äsh jag sover en stund till för orkar inte gå upp halv 10 på morgonen." Så somnade jag om och vaknade ytterligare en timme senare och märker att det är mörkt ute, så får värsta paniken och kollar vad klockan är, så står det 22:20! Så får världens panik och tror att jag har sovit i över ett dygn, alltså fram till nästa kväll. Så började larissa skratta och sa att jag bara sovit i typ 2 timmar. Men allting var helt jävla förvirrande och hade helt sjuka drömmar så kände mig helt hög. Och allting var overkligt och det bara tryckte i huvudet.
Sen var jag ändå vaken till 6 på morgonen när larissa sov..
Och idag känner jag mig bara sjukt deprimerad. Känner mig värdelös, orkeslös, oälskad, ensam, äcklig, ful, dryg och bara rent ut sagt som en idiot. Har sumpat det igen. Det där med kärleken alltså. Fattar inte hur jag lyckas. Känns som att ingen nånsin kommer vilja ha mig. Jo såna där äckel som försöker våldta mig. Men ingen som jag vill ha. Vet liksom inte hur jag ska hantera allting, känns som jag bara leker runt för att inte bli sårad själv..

Hatar när man bara vill gråta ut i nåns famn och berätta allting och så finns det ingen där för en.. Visst , har mina vänner och min familj som bryr sig. men det finns ingen som skulle förstå.
Jag låter som en liten 13 åring som sitter och tycker synd om sig själv. Fast joo, lite så är det väl. Men vet bara inte vad jag ska göra för att bli av med alla känslor. Kärlek, ångest, ilska, besvikelse, lycka, sorg, förlust, sårad, skam, skuld, frustration, ånger, längtan, hoppfull, maktlöshet, svartsjuka, värdelöshet, avundsjuka, ensamhet, rastlöshet och bara känslan av att inte vara värd nånting.
Har försökt dränka känslorna med alkohol, har försökt prata om det, har skrivit av mig, har försökt ignorera det har försökt.. jaa allt! Men det kommer ändå alltid tillbaka. Alla känslor finns kvar. Ush, vet bara inte vad jag ska göra. Om bara vissa små små saker kunde varit enklare eller som jag ville så skulle jag kunna ta allt det andra. Men ingenting går som jag vill just nu. Hoppas bara på att saker blir bättre. Visst mycket har blivit bättre också. Men tror att mycket sitter i mig själv.

Ska försöka leva efter ordspråket "deal with it". Kan bara vara kvar i känslan och föröka göra det bästa utav det för att lösa problemen. Jag är stark och ska klara det här! Jag ska få den jag vill och bli fri från depressionen.
Imorgon är en ny dag och ska med Malin till stockholm för att köpa lite "stuff" till Sweden Rock som jag åker till på onsdag! :)

Nu ska jag försöka bli gladare genom att lyssna på underbar musik och äta jordgubbar och grädde. Den här låten beskriver EXAKT det jag känner för en viss prins just nu:

Sitter i ett mörkt vardagsrum med extrem huvudvärk. Som vanligt! Har varit skitorolig för det där. För har jämt ont i huvudet, mår illa och är konstant yr. Yrseln är nog det värsta, för den finns där från att jag vaknar på morgonen till att jag somnar på kvällen. Sen så kommer den där huvudvärken titt som tätt. Minst 3 dagar i veckan har jag den där extrema smärtan när jag inte ens kan se ordentligt för att det flimrar och grejer.
Och läkarna lyssnar inte, utan de skriver bara ut massa recept. Fick ett recept på migräntabletter. Tänker inte ta dom. Vill hellre hitta orsaken till vad det är som är fel så jag kan börja ändra livsvanor istället för att knapra massa piller.
Slutade till och med med mina antidepressiva och mår bättre nu än innan jag började med dom. Men känner ju såklart av skillnaden , och kan bli deprimerad och få ångest lättare än när jag åt dom. Men jag har lärt mig att hantera ångesten bättre och jag vet att det alltid kommer bättre dagar. :)
Har ju dom runt omkring mig som gör mig lycklig. Tycker att jennifer ska få cred också för att hon är bäst! <3 Kom hem från henne för några timmar sen och ska dit igen imorgon och bara slappa för en gångs skull! Sen blir det krogen på torsdag med hela gänget och pojkarna. :)

Nu ska jag rota fram något gott ur skafferiet och kolla på en film! <3






(Lite trevliga bilder på mitt nyklippta hår by Jennifer och nypiercade öron by me! ;))

   

Allting är kaos just nu. Jag har nog aldrig varit i en så här svår knut förut. Till största delen så är det jag som har trasslat in mig själv. Men fyfan vad ont allting gör. Det värsta jag vet är när folk inte tar till sig. När de förväntar sig att jag ska ta på mig all skuld som jag oftast gör. Men ingen annan kan någonsin se sina egna misstag. Jag ser mina misstag. Jag vet att jag haft fel i mycket. Jag vet att jag gjorde ett stort misstag den här gången. Men ibland kommer det såna beslut där båda allternativen påverkar folk på allra största sätt. Den här gången fick jag välja mellan att svika eller få mig själv att må dåligt resten av livet. Jag vet att hade jag bestämt mig för att stanna kvar, så hade varken jag eller någon annan mått bra. Det skulle bara blivit värre och värre. Och förr eller senare så hade det här ändå hänt. För allting var redan så trasigt. Det här var nog lättaste sättet att få en ny start och ett nytt liv. Jag behöver gå vidare och få nya erfarenheter. För som det sett ut innan så har jag låtit folk sätta sig på mig och låtit dem svika , såra och bestämma över mig utan att jag vågat säga ett knyst. Jag har inte vågat stå för det jag tycker, för då har det varit krig. Det har varit lättare för mig att inte ta fajterna och låta alla andra tro att de har rätt. Men jag är trött på det nu. Det är slut på det här. Nu ska jag ha en ny start i mitt liv. Hejdå allt gammalt skit. Hej nya liv!